Tips & svar på vanliga frågor

Att kolla inför tilläggsisolering

Innan du tilläggsisolerar bör du kolla de här punkterna:

  • Är yttertaket regntätt?
  • Är vindsbjälklaget lufttätt?
  • Är vindsutrymmet lagom ventilerat?
  • Finns det god ventilation inomhus i bostaden?
  • Inget övertryck inne? Läcker inneluften ut till vindsutrymmet om du gläntar på vindsluckan?

 

Varför blir det kallare på vinden efter tilläggsisoleringen?

Att det blir kallare ligger i sakens natur. Syftet med isoleringen är ju att skydda innemiljön från i första hand kyla. När vi tilläggsisolerar minskar vi därmed också värmeläckaget från det underliggande våningsplanet.

Dock innebär åtgärden med ökad mängd isolering att vindsutrymmet blir allt känsligare för luftläckage av inneluft ut genom vindsbjälklaget. När varm fuktig rumsluft, från exempelvis badrummet, läcker ut igenom bjälklaget kan den under vissa omständigheter falla ut som dimma eftersom det är kallare på vindsutrymmet än inne. Det blir precis som med din andedräkt en kall vinterdag.

Tillskott av fukt till vindsutrymmet är aldrig bra. Om isoleringen blir blöt, förvisso ett extremfall, förlorar den sin isoleringsförmåga. Där det finns fukt, näring och värme finns det också grund för mögel. Mögel på undersidan av takpanelen (underlagstaket) är det vanligaste symptomet på att något inte är som det skall vara i vindsutrymmet.

För att undvika problem över välisolerade vindsbjälklag krävs att varm fuktig inneluft inte får läcka upp till vindsutrymmet! Därför måste alla genomföringar genom bjälklaget tätas omsorgsfullt. Du kan börja med att kontrollera vindsluckan. En otät vindslucka är mycket dåligt från både energisynpunkt och skadesynpunkt. Kom ihåg att det oftast inte är möjligt att genom vindsventilation lösa mer än mycket små tillskott av fukt. Överdrivet stor vindsventilation kan ibland tom med försämra förhållandena! Så kom ihåg at det är genom tätning genomföringarna som förutsättningarna för en fungerande problemfri vindskonstruktion grundläggs.

Som ”överkurs” kan nämnas att problemen enklare undviks i hus med en fungerande allmänventilation inomhus och som dessutom skapar ett undertryck inne. Mekanisk frånluftsventilation med tilluft via ventiler i fönster eller vägg skapar normalt undertryck inne. I hus ventilerade via självdrag uppkommer normalt ett övertryck inne pga av termik vilket då ställer extremt höga krav på att vindsbjälklaget är lufttätt.

 

Viktiga funktioner och goda råd

Sargar

Sarg har samma funktion som vindavledaren. Den används runt exempelvis vindsluckan som en uppbyggnad för att skydda den extra isoleringen.

Sargen bör vara ca 50 mm högre än isoleringen.

Vindavledare

Vinden bör normalt ventileras men inte i alltför stor omfattning.

Sker vindsventilationen via takfoten skall vindavledare monteras. Detta för att skydda isoleringen från yttre väderpåverkan som blåst och därmed säkerställa att isoleringen ligger på plats och behåller sitt värmemotstånd.

Vindavledaren skall sluta tätt mot takstolar och hammarband och dras upp ca 100 mm högre än isoleringen.

Luft får inte blåsa in i isoleringen från sidan via dåligt monterade vindsavledare.

Landgångar

Även oinredda vindar måste vara åtkomliga för inspektion, fastighetsskötare eller sotare.

Landgångar byggs för att isoleringen inte skall trampas sönder, de bör vara placerade så att hela vindsutrymmet blir åtkomligt för inspektion.

Tänk på att i vissa områden sker skadedjursinspektioner och att då krävs tillträde till hela utrymmet och inte bara till rensluckor eller takluckor.

Passa på att göra alla arbeten på vindsutrymmet färdiga som ni planerar (eldragning, larm, ventilation etc.) innan ni isolerar bjälklaget. Kan tyckas självklart men vi råkar på denna ”omvända arbetsordning” med jämna mellanrum.

Kringarbeten

Kringarbeten kallas de arbeten som måste göras innan själva isoleringen påbörjas. Det är t. ex. landgångar, sargar, vindavledare, tätningar runt rör och vindslucka mm. En besiktning görs därmed alltid av installatören före arbetet med lösullen påbörjas.

Installationsprotokoll

När Du som kund åberopar att Du vill ha en produkt med kända relevanta egenskaper som bör vara dokumenterade, vilket våra byggregler också anger, får Du ett installationsprotokoll av isolerentreprenören.

Det är en egenkontroll som installatören gör regelbundet under arbetets gång. Där garanteras att Du fått beställd tjocklek, beställt material som installeras efter materialtillverkarens anvisningar, samt att även kringarbetena , vindavledare, gångbryggor och sargar mm kontrolleras.

Det finns en rad krav på vad som skall ingå enligt CE-godkännanden men även specifika tilläggskrav från tillverkare och Behörig Lösull regelverk.

Det är viktigt att du vid nyproduktion ger en kopia till den kontrollansvarige då detta är ett dokument som ligger till grund för dennes slutdokumentation till BN (Byggnads Nämnden).

Allt för att Du som kund skall garanteras få det Du har betalt för! Därför är det så viktigt att bara låta behöriga entreprenörer lämna anbud på tilläggsisolering.

Vad gör jag med den gamla isoleringen?

Förutsatt att den gamla isoleringen inte är skadad av fukt så kan den ligga kvar. Det uppkommer inga skador av att lägga en viss isoleringssort ovanpå en annan. Oavsett om det är gamla isolerskivor, kutterspån eller dylikt. Avlägsna skräp från bjälklaget och se till att den gamla isoleringen ligger något så när jämt. Kontrollera gamla isolermattor så att inga luftfickor bildats.

Kan jag utföra tilläggsisolering trots … ?

Vindsförråd?

Javisst, arbetet ökar dock. Förrådet måste tömmas och isoleringen måste utföras med nytt golv. I flerbostadshus kan tömningen av förråden vara både svår att administrera och tidskrävande. Dessa ökade kostnader behöver inte betyda att tilläggsisoleringen blir olönsam. Det innebär bara intjäningstiden ökar.

Låglutande tak?

Det är samma som för vindsförråd dvs. vindsutrymmet blir svåråtkomligt och vissa åtgärder måste vidtas för att säkra ventilationen av vindsutrymmet. De ökade kostnaderna medför inte heller i detta fall att tilläggsisoleringen blir olönsam.

Miljö?

Alla fabrikanter hävdar givetvis att just deras material är det mest
miljövänliga, det mest optimala för vår miljö. Alla isolerprodukter är att betrakta som bra för miljön eftersom de bidrar till energibesparingar som i sig är miljövänliga.

Vilket material är mest miljövänligt?

Är det en träprodukt eller en produkt bestående av returglas eller en som är gjord av olästa dagstidningar? Här handlar det nog snarast om Ditt ställningstagande.

En hjälp till att själv skapa dig en uppfattning hittar du under materialinformation.

Eller tag kontakt med en certifierad entreprenör som gärna hjälper dig med dina frågor.